Maskinteknik

Maskinteknik omfattar utveckling, konstruktion och tillverkning av maskiner och maskindelar. Maskinindustrin fokuserar på utveckling, tillverkning och försäljning av komponenter, maskiner, system och hela fabriker. Maskiningenjörer finns inom praktiskt taget alla industrisektorer.

Maskinindustrin stod för drygt 16 procent av det totala förädlingsvärdet i den svenska tillverkningsindustrin 2023. I EU omsätter maskinindustrin cirka 700 miljarder euro om året (källa Europeiska miljöbyrån).

Konkurrensen inom maskinindustrin ökar i takt med att allt fler asiatiska och framför allt kinesiska tillverkare kommer in på marknaden. De konkurrerar inte bara med pris, utan försöker också skaffa sig konkurrensfördelar genom tekniska framsteg.

Eftersom maskinindustrin omfattar många olika branscher och områden, är de faktorer som påverkar sektorn mycket komplexa. Viktiga trender är Industri 4.0, digitalisering, automatisering och robotisering. Andra trender är sensorisering, artificiell intelligens, förstärkt verklighet, nätverksekonomi, flexibilisering, tjänsteorientering och ökande komplexitet. Prisfallet på sensorteknik och den tekniska utvecklingen har lett till att denna typ av teknik används i allt fler maskiner och system. Till exempel inom självkörande fordon som är fyllda med sensorer för att känna igen sin omgivning. Framöver kommer maskinerna att anpassas flexibelt till nya krav genom programuppdateringar, modulära utbyggnader, förnyade nätverk och redesign. Maskinteknikföretagen kommer också att behöva bli bättre på att anpassa sig till kundernas affärsmodeller. Utöver initiativ som fjärrunderhåll via säkra VPN-tunnlar kommer nya konsult- och tjänsteföretag att växa fram. Nätverksekonomin är ett samlingsbegrepp för de ekonomiska sektorer som tillhandahåller tjänster baserade på en komplex infrastruktur. Ett exempel är telekomindustrin, men även delar av transportindustrin såsom logistik, järnvägar, hamnar och flyg ingår. Med nätverksekonomin följer utvecklingen av nätverksinfrastruktur för leverans av komplexa tjänster, vilket kommer att öka inom maskinindustrin.

Samma trender som gäller för smart tillverkning (Smart Manufacturing) och smarta fabriker gäller också för produktionen av maskiner. Smart tillverkning omfattar många olika tekniker, till exempel datautbyte mellan maskiner, sensorer och människor via internet (Industrial Internet of Things), förmågan att bearbeta och analysera stora mängder data, avancerad robotteknik, snabb prototypframtagning, 3D-printing, förstärkt verklighet och mycket mer. Målet med sådan intelligent tillverkning är att optimera produktionsresultaten genom dataanalys och identifiera möjligheter att automatisera enskilda processer. Enstycksflöde avser logistisk flödesproduktion där medarbetarna följer arbetsstycket genom de olika bearbetningsstegen och, i vissa fall, tills det är färdigt.

I samband med Industri 4.0 och smarta fabriker erbjuder enstycksflöde nya möjligheter att skräddarsy produktionsprocesser. Till exempel genom sömlös och autonom kommunikation mellan medarbetare, resurser och maskiner. Ju bättre kommunikationen fungerar, desto mer effektiv, resursbesparande och flexibel blir maskinproduktionen. Dessutom ökar medarbetarnas motivation genom mer varierande arbetsuppgifter, samtidigt som felfrekvensen minskar.

Det finns knappast någon bransch som är mer diversifierad än maskin- och anläggningsteknik. Kunderna kräver högsta kvalitet och service i allt från enskilda komponenter till integrerade helhetslösningar. Samtidigt stimulerar den internationella konkurrensen till kontinuerlig optimering av kostnader och processer. Industri 4.0, digitalisering, automatisering och nätverk spelar en allt viktigare roll inom alla branscher med maskinell tillverkning, till exempel inom fordonsindustrin. Här har Kanban-system, Just-in-time och enstycksflöde använts under lång tid, exempelvis som en del av Toyotas produktionssystem. Maximal effektivitet och precision är avgörande. Men det kan bara uppnås med lika effektiv och intelligent nätverkslogistik och intralogistik. Och då är det också möjligt att utöka befintliga konkurrensfördelar.

BITO erbjuder specialanpassade hyllsystem och lådor för Kanban-system och -logistik. Bland dessa finns lådor för C-delar, som kombinerar fördelarna med hyll- och plocklådor, samt Eurolådor. Det förarlösa AGV-systemet LEO Locative är också särskilt lämpligt för användning i automatiserade processer och produktion tack vare sin flexibilitet, plug-and-play-tillämpning, låga anskaffningskostnader och decentraliserade styrning. Med LEO minskar gångavstånden och belastningen för medarbetarna. Som helhetsleverantör av lagertekniska lösningar erbjuder vi allt från statiska och dynamiska hyll- och pallsystem till en rad olika lager-, transport- och plocklådor.