Fakta och utmaningar
Tillverkningsindustrin är en viktig del av Sveriges ekonomi. Här finns en lång tradition av innovation och högteknologiska produkter. Tillverkningsindustrin står för cirka 15 procent av landets BNP. Den sysselsätter drygt 500.000 personer inom flera olika delsektorer såsom fordonsindustri, maskinteknik, elektronik, kemikalier, läkemedel, metallbearbetning med flera. De största delsektorerna är transportmedel och kemi som tillsammans utgör cirka 40 procent av industriproduktionen. Den klassiska basindustrin med gruvor, stål-, kemi- och skogsföretag har också stor betydelse, inte minst för Sveriges export. Det mesta som tillverkas i dessa sektorer exporteras, främst till Europa där Tyskland är en våra viktigaste handelspartners. För att vara konkurrenskraftiga på en global marknad måste svenska tillverkningsföretag ständigt arbeta med innovation och produktivitetsutveckling. Det kräver också en välfungerande kompetensförsörjning som matchar industrins behov. I en rapport från Eurofund diskuteras teknologier med avgörande betydelse för produktion och sysselsättning Europa: avancerad robotteknik, additiv tillverkning, sakernas internet (IoT), elfordon, autonoma fordon, industriell bioteknik, blockchain samt virtuell och förstärkt verklighet.
Coronapandemin har haft en stor inverkan på tillverkningsindustrin över hela världen. Behovet av automation och robotteknik ökade dramatiskt inom tillverkningsindustrin på grund av social distansering. Distansarbete, digitala nätverk och optimering av säkerheten på arbetsplatsen har ökat. Störningarna i varuflödet och varuförsörjningen till följd av stängda gränser, nedstängningar och andra åtgärder mot coronaviruset ledde till att det behövdes åtgärder för att optimera försörjningskedjorna.
Det finns många stora utmaningar för tillverkningsindustrin. Dessa inkluderar demografiska förändringar och bristen på kvalificerad arbetskraft, implementeringen av Industri 4.0-teknik och behovet av att skapa hållbara produktionsprocesser. Tillverkningsindustrin är dock fortfarande en viktig drivkraft för den svenska ekonomin och har en enorm betydelse för jobb, export och innovation. Framtiden tillhör så kallade agila produktionssystem som bygger på ständig utveckling och förbättring samt samarbetsinriktade metoder. Detta gör att företagen kan reagera snabbt på förändringar och samtidigt säkerställa höga kvalitetsnivåer och kundnöjdhet.
Trender inom tillverkningsindustrin
Industristandard 4.0 påskyndar digital omvandling och automatisering:
Digital omvandling och automatisering samt maskin- och systemanslutning i produktionsmiljöer får en enorm skjuts av industri 4.0-teknik. Produktionsprocesserna kopplas också samman med alla andra delar av ett företag, till exempel logistik. Datautbyte öppnar upp för många nya möjligheter, bland annat analys av stora datamängder med hjälp av artificiell intelligens (AI).
I den smarta fabriken är det möjligt att snabbt ställa om- och kundanpassa produktionen ner till batchstorlek 1. Samtidigt måste det ökande antalet varianter och varierande artikelkvantiteter hanteras med hjälp av flexibel lagerhållning.
Hela den smarta fabriken finns redan som en digital tvilling innan den byggs. Modellen kan användas för att simulera produktionsprocesser och produktionsplanering.
Kortare utvecklingstider och produktlivscykler kräver flexibla och dynamiska logistiksystem. Intelligent tillverkning är bara meningsfullt i samband med "lean manufacturing" och "lean logistics". Kanban-system och JIT-leveranser (just-in-time) kan dock behöva ses över mot bakgrund av erfarenheterna från pandemin.
Maskiner och system övervakas av AI-styrt förebyggande underhåll, där maskindelar byts ut vid behov. Därmed undviks stillestånd i den industriella produktionen.
Behovsorienterad produktion:
Efterfrågan på vissa varor förutspås av AI och produktionen anpassas därefter.
Processautomation och användning av robotteknik fortsätter att öka. Robotar används för ett brett spektrum av industriella uppgifter, från montering och förpackning till kvalitetskontroll. Användningen av samarbetande robotar (cobots), som kan arbeta på ett säkert sätt tillsammans med människor, har också blivit allt vanligare.
3D-printing och additiv tillverkning blir allt viktigare inom industriell tillverkning. Dessa tekniker möjliggör produktion av komplexa komponenter och prototyper med hög precision, samtidigt som produktionstiderna och kostnaderna minskar.
Hållbarhet och miljömedvetenhet blir allt viktigare inom tillverkningsindustrin. Företagen arbetar för att införa mer miljövänliga produktionsprocesser, använda förnybar energi, återvinna material och minska förbrukningen av energi och resurser. Nearsourcing, multisourcing och multishoring förändrar industriell upphandling.
Med allt fler nätverk och användning av IoT-teknik ökar betydelsen av cybersäkerhet inom tillverkningsindustrin. Företagen måste skydda sina produktionsanläggningar och data från cyberattacker och implementera effektiva säkerhetsåtgärder.
Pålitliga och intelligenta lagringssystem med streckkoder och RFID integreras sömlöst i materialflöden.
Lager- och logistikbehov
Intelligent produktion kräver slimmade och smarta logistiksystem. Logistik 4.0 syftar till att förbättra effektiviteten, transparensen och flexibiliteten i försörjningskedjan. Genom att använda teknik som sakernas internet, AI, maskininlärning, analys av stora datamängder och robotteknik kan företag samla in, analysera och använda realtidsdata om sina försörjningskedjor för att fatta välgrundade beslut och optimera sin verksamhet. Logistik 4.0 leder till nya tekniska lösningar och nya affärsmodeller inom logistiken. Exempel på detta är förebyggande underhåll, förbättrad spårbarhet i försörjningskedjan, optimering av försörjningskedjor med hjälp av AI samt användning av autonoma drönare och fordon för sista milen-leveranser. Genom att använda IoT-sensorer och RFID-teknik kan företag spåra och hantera sina lagernivåer i realtid. Detta gör det möjligt att optimera lagernivåerna med hjälp av AI, undvika flaskhalsar och implementera effektivare och intelligentare lagerprocesser. Kanban-system och JIT-leveranser kommer även i fortsättningen att styra industriproduktionen, om än i en annan form. Försörjningskedjorna kan göras mer motståndskraftiga, till exempel genom att leverantörsbasen breddas till olika länder. Större buffertlager är också ett sätt att öka försörjningstryggheten för komponenter och halvfabrikat. Detta står dock i konflikt med en strikt JIT-filosofi.
BITO:s sortiment omfattar Kanban-hyllor och -lådor. Till exempel behållare för C-artiklar och eurolådor i modulstorlekar. Naturligtvis kan alla lådor och behållare märkas med streckkoder eller RFID-taggar. De mobila pallställsystemen BITO PROmobile och PROmobile synchro är särskilt lämpliga när lagringsutrymmet måste utnyttjas maximalt och åtkomst till alla referenser ska garanteras. De passar för ett brett utbud av varor och för produktion av batchstorlek 1. Dessutom kan de användas vid förändrade produktsortiment eller säsongsvariationer i produktionsmiljöer. Det förarlösa transportsystemet LEO AGV är särskilt attraktivt för användning i automatiserade, maskintekniska processer tack vare sin flexibilitet, plug & play-installation, användarvänlighet, låga inköpskostnader och decentraliserade styrning. LEO minskar gångavstånden och belastningen på de anställda.
BITO erbjuder naturligtvis många andra lagringslösningar, till statiska och dynamiska hyllsystem, flervåningsinstallationer samt lådor för lagring, transport och orderplockning.