Fakta och utmaningar
Den svenska modebranschen omsatte cirka 188 miljarder kronor 2022, enligt siffror från Swedish Fashion Council och Svensk Handel. Partihandel stod för knappt 60 procent av omsättningen medan butiks- och e-handel stod för drygt 40 procent. Totalt antal anställda uppgick till nästan 44 000 personer. Modebranschen exporterade varor till värde av 42 miljarder kronor. Den omvandling som digitalisering, klimatförändringar och andra trender medför påverkar även modebranschen. Coronapandemin, kriget mellan Ryssland och Ukraina och hög inflation har haft och fortsätter att ha stor påverkan på konsumentbeteende, försörjningskedjor och försäljning.
Managementkonsulterna McKinsey & Company och informationstjänsten "Business of Fashion" förutspår en global nedgång i modebranschen. I Sverige har sysselsättningen inom modebranschen legat relativt stabilt sedan 2008. Antalet anställda har minskat inom tillverkning och butikshandel, men ökat ungefär lika mycket inom partihandel och e-handel. Enligt experter finns det tio trender som kommer att få avgörande betydelse för textil- och modebranschen under de kommande åren. Geopolitisk splittring och destabiliserande faktorer kommer att försvaga den bräckliga ekonomin ytterligare. Samtidigt växer nya regionala kontaktytor fram i Mellanöstern och USA. Hög inflation och svåra ekonomiska förhållanden kommer också att ha en stark inverkan på konsumentbeteendet. Konsumenter med lägre inkomst och sämre anställningstrygghet kommer att spendera mindre pengar på kläder och mode och välja billigare produkter eller begagnade kläder i större utsträckning. I synnerhet generation Z lägger allt mindre vikt vid könstypiska kläder. Företag inom modebranschen kan därför omforma och förenkla sina affärsprocesser och rutiner. Det mest stabila modesegmentet kommer förmodligen att vara formella kläder för speciella tillfällen. Den kraftiga tillväxten för e-handeln under pandemin väntas plana ut. Sedan pandemin tog slut har allt fler konsumenter också börjat återvända till de fysiska butikerna. Därför kommer e-handeln sannolikt att behöva lägga mer pengar på annonsering och marknadsföring. Dataskyddsbestämmelser och tekniska förändringar driver också upp kostnaderna för digital marknadsföring.
Digitalisering
Digitaliseringen är på väg in i alla delar av modebranschen. Oavsett om det handlar om förslagsalgoritmer för klädesplagg, digitala omklädningsrum med förstärkt verklighet och avatarer, virtuella fotostudior eller 3D-utskrifter – digitalisering och artificiell intelligens (AI) ökar överallt. Omnikanalshopping har blivit det nya normala för kunderna och det är inte bara en trend. Många modeföretag saknar dock fortfarande en digitaliseringsstrategi. Inom tillverkning behöver digitalisering och Industri 4.0-teknik fortfarande implementeras i större utsträckning för att närma sig en smart fabrik. Hittills finns det bara enstaka exempel på smart tillverkning inom modeindustrin, till exempel Adidas och Knitido. AI-styrda, effektiva och uppkopplade produktionsprocesser kommer naturligtvis också att kräva en hög grad av effektivitet inom logistik och intralogistik i modebranschen.
Hållbarhet
Enligt E-Commerce Magazine oroar sig allt fler konsumenter – särskilt yngre – över hållbarheten i sin livsstil. En marknadsundersökning från GFK (Gesellschaft für Konsumforschung) visar att nästan 70 procent av konsumenterna anser att ekologisk och social hållbarhet är viktigt när de köper kläder och skor. Modebranschen måste naturligtvis anpassa sig till detta, och det finns fortfarande mycket kvar att göra. EU-direktivet om hållbara leverantörskedjor, rapportering av växthusgasutsläpp enligt Scope 1-3 samt skärpta regler för hållbarhetsrapportering kommer att öka transparensen även inom modebranschen. Så kallad "greenwashing" – det vill säga vilseledande eller falsk information om hållbarheten hos produkter och affärsmetoder – kommer också att uppmärksammas i detta sammanhang. Modechefer klagar fortfarande på att det saknas branschgemensamma hållbarhetsstandarder för att utvärdera deras insatser. Samtidigt växer nya modetrender fram. Trenden med "grönt mode" handlar om hållbara tillverkningsförhållanden och material, ökad återvinning och cirkularitet. Slow fashion syftar till att sakta ner och minska produktionen och konsumtionen av kläder. Hållbara kläder är avsedda att bäras så länge som möjligt.
Kortare och mer diversifierade försörjningskedjor
Försörjningskedjorna i modebranschen måste bli kortare (nearshoring), vilket gör dem både mer motståndskraftiga och mer hållbara. Dessutom behöver beroendet av traditionella leverantörsländer för tyger och mode, som Kina, Bangladesh, Indien och Kambodja, minska. Polen, Serbien, Kroatien, Bulgarien, Turkiet och Marocko är möjliga alternativa leverantörer. I princip kan försörjningskedjornas motståndskraft förbättras avsevärt genom en bredare leverantörsbas som är spridd över många olika länder (multisourcing och multishoring). Samtidigt etableras digitala, AI-kontrollerade leverantörsplattformar för att öka marknadstransparensen. Bättre riskhantering i modebranschens försörjningskedjor är nödvändig. Riskerna måste identifieras, beredskapsplaner utarbetas och strategier anpassas kontinuerligt. Många företag överväger också att minska sitt produktutbud.
Trender inom modebranschen
Könsneutralt mode:
Särskilt generation Z (födda 1997–2012) köper i allt högre grad könsneutrala modeprodukter.
Förändrat konsumentbeteende:
Konsumenternas beteende förändras på grund av kriser och kostnadsökningar. Framför allt pandemin, men även den efterföljande höga inflationen, har förändrat köpvanorna. Många kunder måste minska sina utgifter.
Global ekonomisk nedgång, minskad e-handel och högre kostnader för digital marknadsföring. Efter pandemin handlar kunderna återigen i större utsträckning i fysiska butiker.
Växande marknader:
Försäljningssiffrorna inom modebranschen ökar i Mellanöstern och USA.
Digitaliseringen är redan på gång i hela modebranschen:
Den här trenden kan observeras längs hela försörjningskedjan, inom produktion, marknadsföring och försäljning. Exempel på detta är digitala provhytter med förstärkt verklighet och virtuella fotostudior.
Effektiv omnikanallogistik:
I modebranschen görs inköp sömlöst via online- och offlinekanaler. Logistiken behöver ofta anpassas för att uppnå en effektiv omnikanallogistik.
Hållbarhet:
Modebranschen måste bli mycket mer hållbar. EU-direktivet om hållbara leverantörskedjor, rapportering av växthusgasutsläpp enligt Scope 1-3 samt skärpta regler för hållbarhetsrapportering främjar hållbara verksamheter och försvårar greenwashing.
Diversifiering av försörjningskedjan:
Diversifiering ökar motståndskraften i försörjningskedjor.
Brist på kvalificerad arbetskraft:
Även modebranschen lider av brist på kvalificerad personal. Det gäller särskilt produktionsnära yrken såsom sömnadsoperatörer, maskinoperatörer och teknisk expertis inom cirkulära processer.
Lager- och logistikbehov
Modebranschen behöver effektiv omnikanalslogistik för att säkerställa att alla offline- och onlineköp genomförs. Flexibla och automatiserade lagringslösningar med ett inventeringssystem (IMS) eller ett lagerhanteringssystem (WMS) används vanligtvis för detta ändamål. Lämpliga lösningar är till exempel miniload- eller skyttelsystem som arbetar enligt principen gods-till-plockare och förkortar orderhanteringstiderna. På grund av omnikanalsstrategin och den höga returfrekvensen i modebranschen är returhanteringen mycket komplex och kräver specialiserad omvänd logistik, till exempel med automatiserade sorteringssystem för påsar och hängande transportband för plagg. Butiker måste alltid ha en miniminivå av produkter tillgängliga.
Dessutom måste Click & Collect-beställningar hanteras. Utmaningen är att hantera små orderkvantiteter, frekventa beställningar och många SKU:er så snabbt som möjligt. Därför måste ett lagringssystem för omnikanallogistik uppfylla särskilt höga krav och utformas och konfigureras noggrant. Omnikanal- och e-handelsföretag som hanterar en mycket volatil efterfrågan kan dra nytta av flexibla lager och automationslösningar. Frågan är inte längre om man ska automatisera, utan hur man ska automatisera.
Full automatisering är ofta inte optimalt för e-handelsföretag med många småorder. Delvis automatisering med hjälp av plockrobotar och AGV:er (Automated Guided Vehicles) är mer lämpligt. Idag erbjuder nya flexibla AI-tekniker oöverträffade möjligheter för modebranschen. Plockning i distributionshubbar för e-handel utförs ofta i flervåningssystem med höga plockhastigheter. Integration av genomloppsställ är ett alternativ för populära produkter. Manuellt betjänade hyll- och pallställ är lätta att bygga ut och anpassa till säsongsvariationer. Det är också en billig lösning. Utrymmesutnyttjandet är dock ofta inte särskilt bra jämfört med kompakta lagringslösningar och installationer i flera våningar. Hyllställ och pallställ kan delvis automatiseras med hjälp av till exempel plockrobotar och AGV:er för påfyllning av varor.