Fakta och utmaningar
Maskinindustrin fokuserar på utveckling, tillverkning och försäljning av komponenter, maskiner, system och hela fabriker. Sektorn är mycket mångsidig och omfattar ett brett spektrum av företag från allmän och specialiserad maskinteknik, automationsteknik och robotteknik till leverantörer och komponenttillverkare. Maskiningenjörer finns inom praktiskt taget alla industrisektorer. I EU omsätter maskinindustrin cirka 700 miljarder euro om året, enligt Europeiska miljöbyrån. Den svenska maskinindustrin är en dynamisk och avancerad sektor, som kombinerar traditionell ingenjörskonst med moderna, hållbara lösningar och en stark global närvaro. Några välkända svenska företag är till exempel ABB, Atlas Copco, SKF, Alfa Laval och Husqvarna. Det finns även ett stort antal små och medelstora företag, varav många är nischade och har en hög exportandel. 2023 stod maskinindustrin för drygt 16 procent av det totala förädlingsvärdet i den svenska tillverkningsindustrin. Totalt sysselsätter maskinindustrin cirka 75 000 personer i Sverige och den utgör en viktig del av landets export. Världens största exportörer av maskinteknik är Kina följt av Tyskland.
Industri 4.0-teknik som digitalisering och automatisering har stor inverkan på sektorn. Till exempel har Siemens utvecklat en digital fabrik som använder sakernas internet (IoT), artificiell intelligens (AI) och maskininlärning för att automatisera och optimera produktionen. Det handlar om intelligenta produktionslinjer, robotstyrda produktionssystem och sensornätverk som samlar in och analyserar data för att förbättra produktionsprocesserna. Nya material och tillverkningsprocesser som additiv tillverkning har också en stor inverkan på konstruktionen av maskiner och system. Exempel på detta är lättviktskonstruktion och optimerad design, snabb prototyputveckling, reservdelar på begäran, kundanpassade produkter och kostnadsoptimering.
Samhällsfrågor som hållbarhet, cirkulär ekonomi, brist på kvalificerad arbetskraft och en krisdrabbad ekonomisk miljö har dessutom stor inverkan på maskin- och anläggningskonstruktion. Demografiska förändringar leder till en stor brist på kvalificerad arbetskraft, däribland ingenjörer. Många ingenjörer närmar sig pensionsåldern samtidigt som antalet nyutexaminerade ingenjörer minskar.
Trender inom maskinindustrin
Digitalisering, Industri 4.0 och robotik har fått ett uppsving på grund av pandemin och andra kriser. Framtiden tillhör intelligent tillverkning, eftersom den möjliggör betydande effektivitetsökningar, kostnadsminskningar, större flexibilitet, förbättrad kvalitet och säkerhet, produktanpassning och förbättrad hållbarhet.
Fabriker, anläggningar och produktion planeras med hjälp av digitala tvillingar:
Genom digitala tvillingar kan en smart fabrik simuleras redan innan den är byggd. Det är också enkelt att övervaka omställningar av produktionen.
Automatiserade lagringssystem, AGV (Automated Guided Vehicles), robotar, uppkopplade maskiner, sensorteknik, cyberfysiska system, big data och AI används alltmer inom maskinindustrin.
Lean manufacturing och enstycksflöde:
Vid logistisk flödesproduktion följer medarbetarna ett arbetsstycke genom de olika bearbetningsstegen fram till färdigställande. Detta tillvägagångssätt gör produktionsprocesserna mer effektiva, resursbesparande och flexibla.
Nya material och tillverkningsprocesser:
Nya material som kompositer, metallskum eller fiberförstärkt plast gör det möjligt att tillverka lättare och samtidigt robusta komponenter. Additiv tillverkning möjliggör komplexa geometrier och optimerade konstruktioner.
Hyrsystem för maskinparker:
Istället för att investera stora summor i inköp av maskiner betalar företagen regelbundna abonnemangsavgifter för att använda de maskiner och den utrustning de behöver. Fördelarna är minskade initiala investeringskostnader, ökad flexibilitet, tilläggstjänster och tillgång till den senaste tekniken.
Hållbarhet och cirkulär ekonomi:
Den gröna given syftar till att göra den europeiska industrin mer miljövänlig och främja en cirkulär ekonomi, vilket bidrar till hållbar produktionsteknik samt mindre avfall och föroreningar. EU-direktiven Corporate Sustainability Reporting (CSRD) och Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) skärper företagens ansvar för hållbarhet och mänskliga rättigheter i försörjningskedjan.
Kompetensbrist, agila team, nya arbetstidsmodeller och användning av AI förändrar arbetslivet inom maskinindustrin. Ingenjörer från alla discipliner är väldigt eftertraktade.
Svåra ekonomiska förutsättningar:
.Recession, inflation, kriser, kinesisk konkurrens. Ett sätt att hantera dessa utmaningar är att öka närheten till och lojaliteten hos kunderna och förbättra servicen, vilket i sin tur har en positiv inverkan på motståndskraften och riskhanteringen i försörjningskedjorna.
Lager- och logistikbehov
Logistik 4.0 används i allt större utsträckning inom maskinindustrin. Målet är att skapa den smarta, digitaliserade och automatiserade fabriken med matchande logistik och intralogistik. Därför har det blivit allt vanligare med automatiserade lagringssystem, till exempel skyttellager, autostores, automatiserade lager för pallar och smådelar, etc. Kärnan i Intralogistik 4.0 är ett inventerings- eller lagerhanteringssystem (IMS eller WMS). De olika delarna i ett lager, till exempel lagringssystem, AGV:er, robotar, plocksystem med mera, är sammankopplade med varandra och med andra delar av företaget, till exempel produktionen. Alla processer optimeras genom att stora mängder data samlas in och utvärderas med hjälp av AI. En digital tvilling kan användas för att simulera lagerprocesser och öka effektiviteten.
Inom maskinindustrin används fortfarande Kanban och enstycksflödessystem för att optimera produktionen, även om pandemin kan ha lett till större buffertlager. Båda principerna kan också implementeras i lagret, till exempel med speciella Kanban-hyllor. För enstycksflöden analyseras nuvarande lagerprocesser för att identifiera flaskhalsar. Ofta måste lagerlayouten anpassas för att möjliggöra ett kontinuerligt materialflöde. Det kan handla om omplacering av hyllor och ställage, arbetsstationer eller inrättande av särskilda materialflödesvägar. Lean-principer implementeras för att minska avfallet i lagret. Till exempel genom att undvika staplat material, minimera transporttiderna och förbättra arbetsprocesserna. Naturligtvis måste lagerprocesserna kontinuerligt övervakas och förbättras (Kaizen) för att optimera materialflödet och genomloppstiderna.
Effektiv hantering av smådelar och C-artiklar är särskilt viktigt i verkstadsföretag. BITO tillhandahåller hyllor och ställage samt lådor och behållare för Kanban-system. Till exempel behållare för C-artiklar och eurolådor i modulstorlekar. Det förarlösa transportsystemet LEO AGV är särskilt attraktivt för användning i automatiserade, maskintekniska processer tack vare sin flexibilitet, plug & play-installation, användarvänlighet, låga inköpskostnader och decentraliserade styrning. LEO minskar gångavstånden och belastningen på de anställda.
BITO erbjuder naturligtvis många andra lagringslösningar, till statiska och dynamiska hyllsystem, flervåningsinstallationer samt lådor för lagring, transport och orderplockning.
