Fakta och utmaningar
Skönhetsbranschen omfattar företag som producerar och säljer produkter och tjänster för hud- och hårvård, kosmetika och välbefinnande. Företagen erbjuder ett brett sortiment av produkter såsom hudvård, hårvård, smink, parfymer, hygienartiklar och mycket mer. Den svenska skönhetsbranschen omsätter cirka 25 miljarder kronor per år. Internationellt står sig varumärken som L'Oréal, Procter & Gamble, Unilever, Estée Lauder, Johnson & Johnson och Shiseido väl.
Hållbarhet, digitalisering och hälsomedvetenhet är megatrender som påverkar marknaden
Branschen har förändrats påtagligt de senaste åren i takt med att allt fler kunder fokuserar på naturliga och hållbara produkter. E-handeln har också fått ett stort uppsving i branschen till följd av coronapandemin och genererar en stadigt stigande försäljning. Kosmetikaindustrin kännetecknas av stark konkurrens och en ständig strävan efter innovation. Företagen investerar enorma summor i forskning och utveckling för att få ut nya produkter med förbättrade formuleringar och innovativ teknik på marknaden. Trender som naturliga och hållbara ingredienser, miljövänliga förpackningar och socialt ansvarstagande spelar en allt viktigare roll. Hållbarhet, digitalisering och hälsomedvetenhet är megatrenderna inom skönhetsbranschen. Majoriteten av kunderna följer de senaste trenderna och influencers har stort inflytande.
Webbutiker och influencer-marknadsföring
Hygienartiklar och kosmetika säljs genom olika kanaler, inklusive detaljhandel, stormarknader, apotek, e-handel och direktförsäljning. Under de senaste åren har näthandeln inom detta område ökat markant, eftersom många konsumenter vill beställa produkter bekvämt från sitt eget hem. Exklusiva produkter beställs också online. I många fall testar kunden produkterna i en fysisk butik, för att sedan beställa dem online. Stora, exklusiva skönhetsvarumärken är ofta ovilliga att investera i onlinebutiker. Denna försäljningskanal är dock oerhört viktig för att attrahera yngre generationer. Sociala medier och onlinerecensioner har stor betydelse när yngre målgrupper väljer produkt. Apotekskedjorna har en stark ställning inom hudvårdsprodukter och ligger långt framme när det gäller e-handel. Andra populära svenska återförsäljare är exempelvis Kicks, Åhléns och Lyko. Influencers har ett betydande inflytande på konsumenternas köpbeteende och preferenser. Till exempel Bianca Ingrosso och CAIA Cosmetics.
Ny digital teknik används i allt större utsträckning
Flera nya tekniker används för att öka kundlojaliteten och förbättra shoppingupplevelsen online. Ett exempel är introduktionen av förstärkt verklighet (AR) inom skönhetsbranschen. AR gör det möjligt för kunderna att prova olika sminkningar virtuellt innan de bestämmer sig för en produkt. En annan teknik som ökar i omfattning är artificiell intelligens (AI). Den används bland annat för att analysera kunddata och personalisera produktrekommendationer.
Trender inom skönhetsbranschen
Hälsomedvetenhet:
Fler och fler konsumenter väljer produkter som är bra för hälsan och förbättrar välbefinnandet. Trenden återspeglas i olika aspekter, till exempel naturliga, hållbara ingredienser utan föroreningar, kroppsvårds- och hälsoprodukter, personlig "hälsosam" kosmetika och digital teknik för individuell hälsorådgivning.
Digitalisering:
Många varumärken förlitar sig på digitala verktyg som förstärkt verklighet, personliga produktrekommendationer och analys av kundfeedback med hjälp av AI, chatbots etc. för att erbjuda sina kunder en bättre shoppingupplevelse. Digitaliseringen genomförs naturligtvis också inom produktion, lagerhållning, marknadsföring och distribution.
Hållbarhet:
.Många varumärken fokuserar på mer miljövänliga förpackningar och ingredienser samt mer hållbara produktionsmetoder. Andra teman är att undvika djurförsök, cirkulär ekonomi och återvinning, hållbara inköp, hållbar logistik som exempelvis förbättrad ruttplanering samt ett ökat fokus på hållbarhetsaspekter i marknadsföringen. EU-direktiven Corporate Sustainability Reporting (CSRD) och Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) påverkar också denna utveckling.
Idag finns det många varumärken som erbjuder personaliserade produkter som är skräddarsydda efter kundernas individuella behov och preferenser. Exempel på detta är personligt anpassade hudvårds-, hårvårds- och sminkprodukter.
Produkter som BB-krämer, allt-i-ett-paletter, schampo och balsam 2-i-1, oljor med flera användningsområden etc. har flera funktioner. De blir alltmer populära eftersom de sparar tid och utrymme.
Silverekonomi:
Skönhetsbranschen erbjuder i allt större utsträckning produkter och tjänster som är anpassade till äldre människors behov och preferenser. Som ett resultat av detta ökar efterfrågan på anti-ageing-produkter.
Skönhetsprodukter för män:
Växande intresse för hud- och hårvårdsprodukter bland män.
Kontinuerlig produktinnovation är avgörande för tillväxt:
Risk för felbedömning av trender, kortare produktlivscykler samt ökade innovations- och utvecklingskostnader.
Ökning på tillväxtmarknader:
.Efterfrågan på hygienartiklar och kosmetika ökar särskilt på tillväxtmarknader.
Omfattande näthandel:
De åtgärder som vidtogs under coronapandemin, såsom nedstängningar och social distansering, har lett till en förskjutning mot mer e-handel. Nya kundgrupper som till exempel pensionärer attraherades också, vilket lett till en ökad efterfrågan på hygien- och hudvårdsprodukter. Apoteksvaror samt hälso- och skönhetsprodukter tillhör de varukategorier handlas mest frekvent online. Dessutom har många företag gått över till omnikanallogistik.
Logistik:
Kraven på e-handel, omnikanalstrategier och många snabbrörliga produkter driver på behovet av extremt snabb och effektiv logistik och intralogistik. Förutom genomloppsställ används automatiserade lagringssystem, sorteringsmaskiner samt AGV:er och plockrobotar för att snabba upp processerna.
Lager- och logistikbehov
Eftersom skönhetsbranschen ofta hanterar varor med hög omsättningshastighet använder företag i denna sektor vanligtvis genomloppsställ för lådor eller lastpallar i sin intralogistik. Digitalisering och automatisering med Industri 4.0-teknik blir också allat vanligare. Exempel på detta är lagerhanteringssystem (WMS), lagerkontroll i realtid, automatiserade lagringssystem, AGV:er och plockrobotar. Till exempel använder apotekskedjan Rossmann GmbH, som är kund hos BITO, genomloppsställ för lastpallar i kombination med pallställ med skyttlar. Målet var att integrera pallplockning och buffring i ett och samma hyllsystem. Pallarna plockas i LIFO-ordning (sist in, först ut) från tio meter djupa kanaler på golvnivå i genomloppsställen. Ovanför finns 176 buffertbanor för pallar från 80 till 1500 kilo på två nivåer, som betjänas av fem pallskyttlar. Den stora fördelen med systemet är att det optimerar utrymmesanvändningen och förbättrar plockhastigheten.
Tysklands största apotekskedja dm använder ett BITO FLEX genomloppsställ för styckegods med automatisk produktinmatning för att säkerställa snabb orderplockning. Det enorma utbudet av varor (cirka 12.500 artiklar) lagras effektivt på så liten yta som möjligt (utrymmesbehovet minskade med 30 %). Ett integrerat transportbandsystem används för att transportera lådor med plockade order. 36 truckgångar betjänas av helautomatiska staplingskranar som förser rullbanorna och plockstationerna med varor. Systemet säkerställer en hög plockhastighet och korta genomloppstider.