Fakta och utmaningar
Den globala fordonsindustrin genomgår en djupgående förändring. Enligt konsultfirman Roland Berger skapar nya mobilitetskoncept, självkörande bilar, digitalisering och elektrifiering ett betydande omvandlingstryck. Kriser som pandemin och kriget mellan Ryssland och Ukraina förändrar försörjningskedjorna och får företagen att ompröva sina inköps- och produktionsstrategier. Klimatförändringarna tvingar företag att agera hållbart. De har bidragit till EU-direktivet om hållbara leverantörskedjor, rapportering av växthusgasutsläpp enligt Scope 1-3 samt skärpta regler för ökad transparens inom hållbarhetsrapportering.
Cirka 170.000 personer arbetar inom den svenska fordonsindustrin, inklusive underleverantörer. Bilhandel och bilverkstäder sysselsätter cirka 40.000 personer. Den svenska fordonsindustrin exporterar varor till värde av drygt 300 miljarder kronor.
Framtidens mobilitet
Övergången till en mer hållbar och miljövänlig mobilitet berör hela samhället. Nya koncept behöver utvecklas. På agendan står ökad användning av elektromobilitet och hybriddrift, men också utbyggnad av kollektivtrafik, cykel- och gångvägar samt främjande av bildelning och andra former av delad mobilitet. Smart mobilitet påverkar inte bara fordonsindustrin, utan även transport- och stadsplanering samt politik. För att lyckas med omställningen måste företag, politiker, fackföreningar och konsumenter hjälpas åt. En modern och internationellt konkurrenskraftig fordonsindustri har stor betydelse för landets sysselsättning och exportintäkter.
Uppkopplad och automatiserad mobilitet
I framtiden kommer fordon inte bara att förflytta sig autonomt utan också vara uppkopplade. Enligt Fraunhofer Institute for Cognitive Systems (IKS) finns det fem utvecklingsstadier för autonom körning: förarassistanssystem, delvis automatisering, hög grad av automatisering, fullständig automatisering och autonom körning. Från och med nivå 3 måste systemen kunna övervaka körmiljön på egen hand och reagera på förändringar.
Autonom körning är inte möjlig utan artificiell intelligens (AI). Självkörande bilar och lastbilar använder radar och lidar (light detection and ranging) för att övervaka sin omgivning i realtid. Systemen får ytterligare information från digitala kartor och GPS-data. Fordonen kommunicerar också med varandra för att kunna ta hänsyn till andra fordons planerade körbeteende. All data sammanställs och utvärderas av AI. Baserat på denna information skapas en situationsanpassad 3D-modell av omgivningen och AI gör prognoser. Den artificiella intelligensen planerar åtgärder som att aktivera blinkers och bromsar och utför dem självständigt.
Det är svårt att förutse när autonom körning på nivå 5 kommer att vara möjlig. Det finns fortfarande många tekniska, juridiska, regulatoriska och sociala hinder som måste övervinnas innan helt autonom körning kan bli verklighet. Ett annat problem är datasäkerhet och förebyggande av cyberattacker.
I allmänhet har autonom körning potential att öka trafiksäkerheten genom att minska den mänskliga faktorn. Den kan också göra trafiken mer effektiv genom att utnyttja vägkapaciteten bättre och minska trafikstockningar. Tekniken kan till exempel användas i taxibilar, bussar, privatbilar, fordon i produktionsområden och på lager, lastbilar inom industrin eller konvojer som transporterar gods.
Digitalisering
Den digitala omvandlingen inom fordonsindustrin spelar en banbrytande roll, om inte annat på grund av branschens storlek. Industri 4.0 med högre grad av digitalisering, automatisering och uppkoppling har ökat markant de senaste åren. I framtiden kommer fordon att tillverkas i "smarta fabriker" där alla komponenter som maskiner, robotar och sensorer är uppkopplade och utbyter data. Detta möjliggör en mycket stor flexibilitet samt en hög kvalitetsnivå och effektivitet i produktionen.
I en smart fabrik kan produktionsprocesser snabbt ställas om och även mycket kundanpassade fordonstyper kan tillverkas. Smarta fabriker använder AI och maskininlärning för att fatta komplexa beslut och optimera produktionen. Digital teknik kan dock användas inom nästan alla områden av fordonsindustrin, till exempel inom tillverkning, längs hela försörjningskedjan fram till försäljning och naturligtvis i själva fordonen.
Även marknadsföring, försäljning och kundsupport gynnas av digital teknik. Till exempel genom försäljnings- och bokningssystem på nätet samt digitala plattformar för utbyte av kunskap och erfarenhet mellan kunder och tillverkare. Blockkedjetekniken kommer också att spela en viktig roll inom fordonsindustrin. Den kan användas för säkra betalningstransaktioner i fordon, dataskydd, decentraliserad samåkning och ägandebevis.
Elektromobilitet och alternativa energikällor
Elektromobilitet omfattar olika typer av fordon, inklusive batteridrivna elfordon som enbart drivs av ett batteri, laddhybrider som kan drivas av både batteriet och en förbränningsmotor samt bränslecellsfordon som drivs av vätgas och endast släpper ut vatten. Energin som används för att ladda batterierna kan komma från fossila eller förnybara källor, vilket gör skillnad i fordonens miljöpåverkan. Fordonsindustrin fokuserar för närvarande på utveckling och produktion av klimatvänliga bränslen, effektivare energilagringssystem och batterier samt alternativa drivsystem som bränsleceller.
Diversifiering av försörjningskedjan
De senaste årens kriser har gjort företag och konsumenter smärtsamt medvetna om hur sköra försörjningskedjorna är. Pandemin och kriget mellan Ryssland och Ukraina ledde till att försörjningskedjorna bröt samman och att varuflödet stördes påtagligt. På många ställen kunde varor inte levereras överhuvudtaget. Inom fordons- och datorindustrin rådde en allvarlig brist på chip, vilket ledde till produktionsstopp, förseningar, prishöjningar och förändringar i modellutbudet. Företag, inte bara inom fordonsindustrin, svarade med att diversifiera sina försörjningskedjor och anpassa sina inköpsstrategier.
I synnerhet kan försörjningskedjornas motståndskraft ökas genom så kallad "multisourcing" och "multishoring". Vid multisourcing köps delar och komponenter från fler än en leverantör, varav vissa är konkurrenter. Om leverantörsbasen är spridd över många länder kallas detta för multishoring. Inte minst coronapandemin har visat på det starka beroendet av kinesiska leverantörer, som nu ska minskas. Även inom detta område möjliggör digital teknik betydande förbättringar genom skapandet av effektiva, globala leverantörsplattformar och nätverk samt dedikerad supply chain management.
Mobilitetstrender
Många nya mobilitetskoncept håller på att växa fram. Hit hör elektromobilitet, men också utbyggnaden av kollektivtrafik, cykel- och gångvägar samt främjandet av bildelning och andra former av delad mobilitet.
Nya energikällor och förbättrad energilagring:
Utveckling av klimatvänliga energikällor och bränslen samt effektivare energilagringssystem (vätgasbränsleceller, superkondensatorer, saltbatterier).
Digitalisering och AI:
AI bearbetar big data och optimerar alla processer i den smarta fabriken, i självkörande bilar, försörjningskedjor, lager, försäljning och marknadsföring.
Smarta fabriker och flexibel tillverkning:
Tack vare den smarta fabriken konfigureras bilen i detalj innan den tillverkas och de nödvändiga produktionsstegen planeras på lämpligt sätt. Resultatet är en optimerad produktionsplanering som kan minska produktionstiden avsevärt. Denna utveckling kommer att ha stor inverkan på logistik och intralogistik för både tillverkare och leverantörer.
- I den smarta fabriken med Industri 4.0-teknik är det möjligt att tillverka kundanpassade produkter och många olika varianter.
- I synnerhet medelstora företag förbereder sig för digital produktion med slimmade produktionsprocesser och helautomatiserad intralogistik.
- Digitalisering och ökat kostnadstryck påskyndar implementeringen av utmärkta logistiksystem och optimerade processer över hela världen.
- Nya leverantörer, varav vissa är kinesiska som Polestar, Lucid Motors, NIO och Byton, kommer in på marknaden och ökar innovationstrycket inom FoU.
- Klimatförändringar, CO₂-restriktioner och skatter kommer att vara en stor utmaning för fordonsindustrin. Exempel på detta är dieselförbud och koldioxidskatt som kräver nya tekniska lösningar.
- Autonom körning har potential att öka trafiksäkerheten genom att minska den mänskliga faktorn. Trafiken kan effektiviseras genom att fordonen kommunicerar med varandra. Ett stort problem är risken för cyberattacker.
- Ökad diversifiering, anpassade upphandlingsstrategier som multisourcing och multishoring, digitala leverantörsplattformar och optimering genom AI formar försörjningskedjorna.
Lager- och logistikbehov
Det finns indikatorer på att coronapandemin har förändrat eller kommer att förändra hur fordonsindustrin arbetar. Just-in-time-produktion (JIT) har länge varit en vanlig metod inom fordonsindustrin, men pandemin har visat på vissa svagheter i detta tillvägagångssätt och fått företagen att överväga alternativa produktionsmetoder. Störningar i försörjningskedjorna orsakade en flaskhals för delar och komponenter, vilket hade en massiv inverkan på fordonsproduktionen. Biltillverkare som Toyota har börjat omorganisera sin produktion. Därmed fokuserar biltillverkarna på lokala leverantörer och lokal produktion av delar och komponenter. Alternativa lagringsmöjligheter och större lager övervägs också.
Buffertlagring upplever en renässans inom fordonsindustrin, som tidigare dominerats av JIT.
Dessutom blir tillverkningsprocesserna allt mer digitaliserade och därmed effektivare. Automatisering och uppkoppling via sakernas internet (IoT) snabbar också upp tillverkningsprocesserna. Detta innebär att logistik och intralogistik måste integreras sömlöst och framför allt utan dröjsmål. Särskilt medelstora företag förbereder sig för den här trenden med slimmade produktionsprocesser och genom att helt automatisera sina intralogistiska processer. Höglager och automatiserade smådelslager som betjänas av lagrings- och hämtningsmaskiner eller skyttlar, automatiskt styrda fordon (AGV), dragtåg, genomloppsställ och Kanban-hyllor, drivna transportband etc. är poplära lösningar i detta fall.
Kundanpassade lastbärare för fordonskomponenter används också ofta och integreras i lagringssystemen. Därför är det oerhört viktigt för företag att samarbeta med en erfaren specialist på lagerinredning som BITO, en "one-stop shop" för intralogistiklösningar som sträcker sig från lastbärare och AGV:er till hyllor och ställage.