Fakta och utmaningar
Dryckesbranschen omfattar ett brett spektrum av dryckestillverkare, bryggerier, grossister, detaljister, online-återförsäljare, logistikföretag, leverantörer av dryckesförpackningar samt teknik- och utrustningstillverkare. Bryggeriernas försäljningsvolym i Sverige uppgick till nästan 1,7 miljarder liter 2023, enligt Sveriges Bryggerier. Det största segmentet var läsk följt av öl, vatten och övrigt (till exempel energidryck). Den svenska bryggerinäringen omsätter cirka 21 miljarder kronor och sysselsätter omkring 5000 personer. Det finns drygt 400 aktiva bryggerier i Sverige, varav majoriteten är mycket små. Dryckesgrossisterna konkurrerar om kunder inom olika sektorer såsom hotell/restaurang, catering, detaljhandel och evenemang. Några av de största dryckestillverkarna i Sverige är The Absolut Company, Carlsberg, Spendrups, Kopparberg och Saturnus.
De omfattande restriktionerna under Coronapandeminslog hårt mot besöksnäringen, turismen samt hotell och restaurang. Detta drabbade också dryckesbranschen, särskilt mindre alkoholproducenter som levererar en stor andel av sina varor till ovan nämnda sektorer. Diskussionen om plastavfall har också påverkat branschen under en längre tid, vilket medfört att dryckestillverkarna i allt högre grad måste positionera sig som hållbara. PET-flaskor och aluminiumburkar är de vanligaste förpackningstyperna. 2022 låg insamlingsgraden på 87,4 procent, vilket innebär att Sverige är bland de bästa i världen på pant. Genom att burkarna och flaskorna gick till återvinning gjordes en koldioxidbesparing på cirka 180 000 ton.
Dryckesbranschen påverkas av flera viktiga trender, till exempel ökad hälsomedvetenhet, hållbarhet, en växande efterfrågan på hantverks- och färdigdrycker, premiumisering och personalisering, växande onlineförsäljning och nya dryckesinnovationer. Tekniska trender inkluderar implementering av Industri 4.0-teknik, digitalisering och automatisering samt användning av sensorteknik, sakernas internet (IoT), big data och artificiell intelligens (AI). Dryckeslogistik spänner över områden som Logistik 4.0, optimering av försörjningskedjan, hållbara transportlösningar, effektiv lagerhantering, spårbarhet och kvalitetssäkring av drycker.
Trender hos dryckesgrossister
Dryckesföretagen investerar i digitalisering och automatisering. Till exempel uppkopplade intelligenta maskiner, driftutrustning och automatiserade lagringssystem. Big data, AI och digitala tvillingar gör det möjligt att optimera och effektivisera verksamheten. Smarta fabriker har dock ännu inte slagit igenom inom dryckesbranschen.
Hållbarhet, klimatneutralitet och minskning av koldioxidutsläpp har blivit allt viktigare inom dryckesbranschen. Det är en följd av kundernas ökande medvetenhet om hållbarhet, nya lagkrav och marknadens utveckling. För större dryckestillverkare har hållbarhetsrapporter blivit standard. Det beror bland annat på EU:s gröna giv samt skärpta krav på hållbarhetsrapportering. Dryckestillverkning är mycket energiintensiv, vilket ökar incitamenten för energi- och klimatbesparingar.
Nya marknadstrender:
Ökad medvetenhet om hälsa och hållbarhet bidrar till att antalet drycker ökar. Personalisering, premiumisering samt efterfrågan på lokala hantverksdrycker spelar också roll.
Alkoholfri öl och sockerfri läsk fortsätter att ta marknadsandelar.
Nya distributionskanaler för drycker som e-handel och virtuella livsmedelsbutiker utnyttjas.
Det finns en stor potential för optimering genom Industri 4.0, digitalisering, automatisering och ny automatiserad lagringsteknik. Företag som ständigt anpassar sig till förändrade förutsättningar genom investeringar kan säkra eller till och med utöka sin marknadsposition.
Brist på kvalificerad arbetskraft:
Särskilt för specialiserade befattningar som bryggmästare, destillatörer, sommelierer och dryckeskvalitetsexperter kan det vara svårt att hitta kvalificerade medarbetare. Det är också stor konkurrens om tekniker och ingenjörer.
Lager- och logistikbehov
Dryckeslogistik kännetecknas av kraftiga svängningar. Försäljningen kan variera upp till 40 procent beroende på säsong. Efterfrågan är betydligt högre på sommaren. Dessutom måste förnödenheter fyllas på snabbt. Mycket korta svarstider på 24 till 36 timmar är vanliga i den här branschen. Detta kräver mycket flexibel och effektiv lagring och intralogistik. Särskilt små och medelstora företag använder fortfarande blockstapling eftersom denna lösning inte kräver ställage. Trenden går dock mot helt eller delvis automatiserade höglager. Det är framför allt stora företag och nya lager som använder den senaste digitala tekniken.
Pandemin och dess konsekvenser har drivit på Industri 4.0 och användningen av big data och AI hos dryckesföretagen. Det är viktigt att få prognoser om försörjningskedjans status, efterfrågan och försäljning. En förutsättning för detta är att man samlar in data av hög kvalitet. Förebyggande underhåll av maskiner och system är också avgörande för att kunna garantera leveransförmågan i alla lägen. Blockkedjetekniken kan förbättra skyddet mot förfalskningar och produkternas spårbarhet. E-handeln förändrar också kraven på dryckesgrossisternas lager. Till exempel genom snabbare beställningsprocesser, orderhantering och genomloppstider i lagret. Eftersom beställningar görs dygnet runt via online- och offlinekanaler rör sig hela logistikprocessen mot omnikanallogistik. För intralogistiken innebär det en ökande trend mot hel- och delautomatisering genom att använda inventeringssystem (IMS), lagerhanteringssystem (WMS) och automatiserade plocksystem som pick-by-voice eller pick-by-light. Det gäller även implementering av fleet management och ruttoptimeringssystem samt optimering av processer med AI, robotar, AGV:er och olika IT-system.
Dryckespallar blockstaplas ofta på lagergolvet. Denna lagringsmetod kräver mycket utrymme. Med ett genomloppsställ för lastpallar är det möjligt att öka antalet pallpositioner och genomloppshastigheten avsevärt, samt separara in- och utgående gods. Så här fungerar det: Dryckeslådorna levereras med lastbil på europallar, lastas av med gaffeltruck och placeras sedan i genomloppstället. Pallbanorna är monterade med en svag lutning nedåt från godsmottagningssidan till plockområdet. Pallarna färdas nedför banan på transportrullar som är inställda på en fast lutning. Denna lagringsmetod möjliggör kompakt lagring och ger en tillräcklig buffert för att balansera fluktuerande efterfrågenivåer. Bromsrullar reglerar pallarnas hastighet och ser till att de inte kör in i varandra. Snabbrörliga varor såsom olika typer av mineralvatten lagras vanligtvis i genomloppsställ. Separeringen av inkommande och utgående gods innebär att det inte uppstår några störningar i verksamheten. Inkommande och utgående varor är tydligt åtskilda och gaffeltruckförare kommer inte i vägen för varandra, eftersom de arbetar på motsatta sidor.
BITO erbjuder hyllsystem anpassade för dryckesbranschen, som till exempel genomloppsställ och höglager. Vi har också ett stort sortiment av lagringsutrustning och det förarlösa transportsystemet LEO AGV.