Fakta och utmaningar
Livsmedelsgrossister fungerar som mellanhand mellan livsmedelsproducenter och detaljister såsom butiker, restauranger, kaféer, storkök med mera. De spelar en viktig roll i att distribuera och leverera livsmedel till hela landet och ser till att rätt mängd varor når konsumenterna i tid. Några stora svenska livsmedelsgrossister är Axfood, Martin & Servera, Menigo samt Svensk Cater. Grossistmarknadens värde uppgår till cirka 55-60 miljarder kronor årligen.
De svenska livsmedelsgrossisternas betydelse har vuxit under de senaste åren, särskilt till följd av ett större fokus på hållbarhet och lokalproducerade varor. Företagen köper livsmedel i stora mängder direkt från tillverkare, jordbrukare eller andra grossister och säljer dem sedan vidare till sina kunder. Verksamheten påverkas starkt av förändringar i efterfrågan, konsumentvanor, tillgången på jordbruksprodukter och trender inom livsmedelsindustrin. Den tekniska utvecklingen, till exempel införandet av webbaserade beställningssystem och automatiserade lagringssystem, har också stor inverkan på livsmedelsgrossisterna.
Pandemin ledde till enorma störningar i livsmedelsindustrin, men också till att e-handeln växte sig stark, att digitaliseringen accelererade och att artificiell intelligens (AI) började användas. Fluktuationer i efterfrågan och störningar i försörjningskedjan ledde till betydande prisvolatilitet och begränsat utbud. För vissa produkter skedde stora prisökningar. Livsmedelssäkerhet och hygien blev också allt viktigare.
Livsmedelsindustrin präglas av olika megatrender. Kunderna blir alltmer näringsmedvetna, en trend som branschen måste anpassa sig till genom att erbjuda hälsosam, vegetarisk, vegansk, glutenfri, laktosfri och personligt anpassad mat och dryck. Efterfrågan på miljövänlig och hållbart producerad mat ökar. Konsumenterna är intresserade av ekologiska jordbruksmetoder, användning av förnybar energi, regionala produkter och minskat matsvinn. Företagen fokuserar alltmer på hållbara förpackningar och letar efter sätt att minska sitt ekologiska fotavtryck.
Trender hos livsmedelsgrossister
Covid-19-pandemin fick en djupgående inverkan:
Många företag tvingades till nedskärningar på grund av leveransproblem, stora kostnadsökningar, minskad efterfrågan, förändrat konsumentbeteende med mera. Samtidigt uppvisade e-handeln stark tillväxt. Situationen håller på att normaliseras igen även om vissa förändringar är här för att stanna.
Accelererad digital omvandling och tillväxt för e-handeln:
Företag inom livsmedelsindustrin har i allt större utsträckning infört onlinebutiker och leveranstjänster för att erbjuda kunderna en säker och bekväm shoppingupplevelse.
Teknologier som automatiserade inventeringssystem och AI-drivna efterfrågeprognoser har blivit allt viktigare för att förbättra effektiviteten i försörjningskedjan.
Samordning och samarbete:
Under pandemin belv det vanligare att livsmedelsgrossister, leverantörer och återförsäljare gick samman för att säkerställa tillgången på livsmedel.
Försörjningskedjorna har anpassats för att minimera flaskhalsar och upprätthålla kontinuiteten i leveranserna. Detta inkluderar samarbeten med alternativa leverantörer samt en ökad andel lokala och regionala inköp.
Många företag har utvecklat nya produkter och förpackningslösningar för att möta konsumenternas förändrade behov. Hållbarheten i försörjningskedjan förbättras och alternativa leveransmetoder med hjälp av drönare eller självkörande fordon undersöks.
Mängden livsmedels- och dryckesprodukter ökar på marknaden. Hälsosamma, individanpassade, vegetariska och veganska produkter samt färdigmat efterfrågas. Allt större vikt läggs vid ursprungsbevis, ingredienser och produktionsmetoder.
Livsmedelstillverkare och grossister står inför många utmaningar. Till exempel ökad bredd och djup i produktsortimenten, volatil efterfrågan, begränsad logistik- och butiksyta samt växande urbanisering.
I takt med att det blir allt fler singelhushåll växer marknaden för frysta produkter mycket snabbt. Detta innebär att det behövs mer energiintensiva lagringsanläggningar för kylda och frysta livsmedel. Därmed krävs energieffektiv lagringsteknik, anpassad lagerlayout samt alternativ energiproduktion. Lämpliga kylboxar och temperaturkontrollerade fordon krävs för transport av livsmedel så att kylkedjorna inte bryts.
Lager- och logistikbehov
Logistiken inom livsmedelssektorn är särskilt krävande eftersom den måste uppfylla strikta hygienbestämmelser, kvalitetsstandarder, utgångsdatum, kylkedjekrav och specifika lagringsförhållanden. Dessutom behöver den anpassas till ett brett produktutbud och hållbarhetskrav. Good Distribution Practice (GDP) är ett kvalitetsledningssystem som är utformat för att garantera en säker distribution av livsmedel. Detta innefattar kontroll av temperatur, luftfuktighet, ljusexponering och andra miljöfaktorer som kan påverka livsmedelskvaliteten. Hygien och spårbarhet, till exempel genom att använda blockkedjeteknik, är ytterligare utmaningar. Livsmedelsgrossister behöver kylda lagringsutrymmen. Framför allt inom frysvaruindustrin råder en stark prispress på varor till följd av höga energikostnader. Utrustning för förvaring och plockning måste vara kylsäker och det energikrävande lagringsutrymmet måste utnyttjas maximalt.
Livsmedelsindustrin kännetecknas av många snabbrörliga artiklar och ett brett utbud av produkter. Den växande e-handeln ställer högre krav på orderhantering, leveranshastighet och leveranskvalitet. Omnikanalstrategin, som integrerar online- och offlinekanaler, kräver lämplig omnikanallogistik. Den stora variationen av produkter i kombination med permanent tillgång till varor ökar komplexiteten vid lagring och orderplockning.
Genomloppsställ är särskilt lämpliga för snabbrörliga livsmedels- och dryckesprodukter. Lagrade artiklar flyttas automatiskt till plocksidan. FIFO-principen (först in, först ut) säkerställer att bäst före-datum följs. En annan fördel är att lagrings- och plocksidan är separerade i genomloppsställ, vilket innebär att påfyllare och orderplockare inte kommer i vägen för varandra. Genomloppsställ kombineras ofta med buffertnivåer ovanpå för att förvara pallar med mat och dryck så plocknivåerna undertill kan fyllas på kontinuerligt. Färska livsmedel som exempelvis sallader från regionala producenter, lämnar vanligtvis lagret samma dag som de levereras. Därför brukar dessa varor lagras tillfälligt i ett separat plockområde, för att sedan crossdocka dem med andra produkter och skicka iväg dem tillsammans. Dessutom bör B2B- och B2C-lager hållas åtskilda, eftersom pallar eller större lagringsenheter vanligtvis hanteras med gaffeltruckar i B2B-området. I B2C-området hanteras däremot mindre kvantiteter av plockare med plockvagnar.
Även hos livsmedelsgrossisterna ökar digitaliseringen för att öka effektiviteten och minska kostnaderna. Användningen av inventeringssystem (IMS) eller lagerhanteringssystem (WMS) möjliggör fullständig eller delvis automatisering av lagerprocesser, med stöd av AGV (Automated Guided Vehicles) och robotar. Genom att koppla samman alla maskiner och system, big data och AI-analys blir lagerverksamheten ännu mer effektiv.
Utöver ställage för höglager och genomloppsställ erbjuder BITO även MB Food & Delivery Box som kan beställas i flera storlekar komplett med modulära isolerande lådinsatser, kylblock och avdelare.