Fakta och utmaningar
Maskinindustrin fokuserar pÄ utveckling, tillverkning och försÀljning av komponenter, maskiner, system och hela fabriker. Sektorn Àr mycket mÄngsidig och omfattar ett brett spektrum av företag frÄn allmÀn och specialiserad maskinteknik, automationsteknik och robotteknik till leverantörer och komponenttillverkare. Maskiningenjörer finns inom praktiskt taget alla industrisektorer. I EU omsÀtter maskinindustrin cirka 700 miljarder euro om Äret, enligt Europeiska miljöbyrÄn. Den svenska maskinindustrin Àr en dynamisk och avancerad sektor, som kombinerar traditionell ingenjörskonst med moderna, hÄllbara lösningar och en stark global nÀrvaro. NÄgra vÀlkÀnda svenska företag Àr till exempel ABB, Atlas Copco, SKF, Alfa Laval och Husqvarna. Det finns Àven ett stort antal smÄ och medelstora företag, varav mÄnga Àr nischade och har en hög exportandel. 2023 stod maskinindustrin för drygt 16 procent av det totala förÀdlingsvÀrdet i den svenska tillverkningsindustrin. Totalt sysselsÀtter maskinindustrin cirka 75 000 personer i Sverige och den utgör en viktig del av landets export. VÀrldens största exportörer av maskinteknik Àr Kina följt av Tyskland.
Industri 4.0-teknik som digitalisering och automatisering har stor inverkan pÄ sektorn. Till exempel har Siemens utvecklat en digital fabrik som anvÀnder sakernas internet (IoT), artificiell intelligens (AI) och maskininlÀrning för att automatisera och optimera produktionen. Det handlar om intelligenta produktionslinjer, robotstyrda produktionssystem och sensornÀtverk som samlar in och analyserar data för att förbÀttra produktionsprocesserna. Nya material och tillverkningsprocesser som additiv tillverkning har ocksÄ en stor inverkan pÄ konstruktionen av maskiner och system. Exempel pÄ detta Àr lÀttviktskonstruktion och optimerad design, snabb prototyputveckling, reservdelar pÄ begÀran, kundanpassade produkter och kostnadsoptimering.
SamhÀllsfrÄgor som hÄllbarhet, cirkulÀr ekonomi, brist pÄ kvalificerad arbetskraft och en krisdrabbad ekonomisk miljö har dessutom stor inverkan pÄ maskin- och anlÀggningskonstruktion. Demografiska förÀndringar leder till en stor brist pÄ kvalificerad arbetskraft, dÀribland ingenjörer. MÄnga ingenjörer nÀrmar sig pensionsÄldern samtidigt som antalet nyutexaminerade ingenjörer minskar.
Trender inom maskinindustrin
Digitalisering, Industri 4.0 och robotik har fÄtt ett uppsving pÄ grund av pandemin och andra kriser. Framtiden tillhör intelligent tillverkning, eftersom den möjliggör betydande effektivitetsökningar, kostnadsminskningar, större flexibilitet, förbÀttrad kvalitet och sÀkerhet, produktanpassning och förbÀttrad hÄllbarhet.
Fabriker, anlÀggningar och produktion planeras med hjÀlp av digitala tvillingar:
Genom digitala tvillingar kan en smart fabrik simuleras redan innan den Àr byggd. Det Àr ocksÄ enkelt att övervaka omstÀllningar av produktionen.
Automatiserade lagringssystem, AGV (Automated Guided Vehicles), robotar, uppkopplade maskiner, sensorteknik, cyberfysiska system, big data och AI anvÀnds alltmer inom maskinindustrin.
Lean manufacturing och enstycksflöde:
Vid logistisk flödesproduktion följer medarbetarna ett arbetsstycke genom de olika bearbetningsstegen fram till fÀrdigstÀllande. Detta tillvÀgagÄngssÀtt gör produktionsprocesserna mer effektiva, resursbesparande och flexibla.
Nya material och tillverkningsprocesser:
Nya material som kompositer, metallskum eller fiberförstÀrkt plast gör det möjligt att tillverka lÀttare och samtidigt robusta komponenter. Additiv tillverkning möjliggör komplexa geometrier och optimerade konstruktioner.
Hyrsystem för maskinparker:
IstÀllet för att investera stora summor i inköp av maskiner betalar företagen regelbundna abonnemangsavgifter för att anvÀnda de maskiner och den utrustning de behöver. Fördelarna Àr minskade initiala investeringskostnader, ökad flexibilitet, tillÀggstjÀnster och tillgÄng till den senaste tekniken.
HÄllbarhet och cirkulÀr ekonomi:
Den gröna given syftar till att göra den europeiska industrin mer miljövÀnlig och frÀmja en cirkulÀr ekonomi, vilket bidrar till hÄllbar produktionsteknik samt mindre avfall och föroreningar. EU-direktiven Corporate Sustainability Reporting (CSRD) och Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) skÀrper företagens ansvar för hÄllbarhet och mÀnskliga rÀttigheter i försörjningskedjan.
Kompetensbrist, agila team, nya arbetstidsmodeller och anvÀndning av AI förÀndrar arbetslivet inom maskinindustrin. Ingenjörer frÄn alla discipliner Àr vÀldigt eftertraktade.
SvÄra ekonomiska förutsÀttningar:
.Recession, inflation, kriser, kinesisk konkurrens. Ett sÀtt att hantera dessa utmaningar Àr att öka nÀrheten till och lojaliteten hos kunderna och förbÀttra servicen, vilket i sin tur har en positiv inverkan pÄ motstÄndskraften och riskhanteringen i försörjningskedjorna.
Lager- och logistikbehov
Logistik 4.0 anvÀnds i allt större utstrÀckning inom maskinindustrin. MÄlet Àr att skapa den smarta, digitaliserade och automatiserade fabriken med matchande logistik och intralogistik. DÀrför har det blivit allt vanligare med automatiserade lagringssystem, till exempel skyttellager, autostores, automatiserade lager för pallar och smÄdelar, etc. KÀrnan i Intralogistik 4.0 Àr ett inventerings- eller lagerhanteringssystem (IMS eller WMS). De olika delarna i ett lager, till exempel lagringssystem, AGV:er, robotar, plocksystem med mera, Àr sammankopplade med varandra och med andra delar av företaget, till exempel produktionen. Alla processer optimeras genom att stora mÀngder data samlas in och utvÀrderas med hjÀlp av AI. En digital tvilling kan anvÀndas för att simulera lagerprocesser och öka effektiviteten.
Inom maskinindustrin anvÀnds fortfarande Kanban och enstycksflödessystem för att optimera produktionen, Àven om pandemin kan ha lett till större buffertlager. BÄda principerna kan ocksÄ implementeras i lagret, till exempel med speciella Kanban-hyllor. För enstycksflöden analyseras nuvarande lagerprocesser för att identifiera flaskhalsar. Ofta mÄste lagerlayouten anpassas för att möjliggöra ett kontinuerligt materialflöde. Det kan handla om omplacering av hyllor och stÀllage, arbetsstationer eller inrÀttande av sÀrskilda materialflödesvÀgar. Lean-principer implementeras för att minska avfallet i lagret. Till exempel genom att undvika staplat material, minimera transporttiderna och förbÀttra arbetsprocesserna. Naturligtvis mÄste lagerprocesserna kontinuerligt övervakas och förbÀttras (Kaizen) för att optimera materialflödet och genomloppstiderna.
Effektiv hantering av smÄdelar och C-artiklar Àr sÀrskilt viktigt i verkstadsföretag. BITO tillhandahÄller hyllor och stÀllage samt lÄdor och behÄllare för Kanban-system. Till exempel behÄllare för C-artiklar och eurolÄdor i modulstorlekar. Det förarlösa transportsystemet LEO AGV Àr sÀrskilt attraktivt för anvÀndning i automatiserade, maskintekniska processer tack vare sin flexibilitet, plug & play-installation, anvÀndarvÀnlighet, lÄga inköpskostnader och decentraliserade styrning. LEO minskar gÄngavstÄnden och belastningen pÄ de anstÀllda.
BITO erbjuder naturligtvis mÄnga andra lagringslösningar, till statiska och dynamiska hyllsystem, flervÄningsinstallationer samt lÄdor för lagring, transport och orderplockning.
