Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdssektorn består av många olika aktörer. Till exempel sjukhus, kliniker och läkarmottagningar, läkemedels- och medicinteknikföretag, läkemedelsgrossister och apotek, företag inom digital hälsa, friskvårds- och fitnessbranschen, forskningsinstitut, försäkringsbolag och tillsynsmyndigheter. Sektorn har genomgått förändringar under ett antal år, vilka har påskyndats av pandemin. Påverkande faktorer är bland annat politiska styrmedel, hälsotrender, demografiska förändringar, teknisk utveckling, hållbarhet och effektivisering. Samtidigt blir befolkningen allt äldre, vilket innebär att kroniska sjukdomar ökar. 

Hälso- och sjukvårdssektorn präglas för närvarande av många trender. En megatrend är digitaliseringen, vilken leder till nya möjligheter som analys av big data med hjälp av artificiell intelligens (AI) för att öka effektiviteten i alla processer. Exempel på detta är den elektroniska patientjournalen, telemedicin, förstärkt och virtuell verklighet (AR, VR), AI-kontrollerad förebyggande medicin, molntjänster, kroppsburen teknik, medicinska appar och medicinska robotar. När internetjättar som Amazon, Alibaba, Apple, Samsung och Tencent går in i hälso- och sjukvårdssektorn suddas branschgränserna ut alltmer. Patientbehandlingen kommer att bli alltmer exakt och individanpassad. Individuella hälsoindikatorer övervakas baserat på patienthistorik och sensordata, och prognoser görs för framtida sjukdomar. En annan megatrend är hållbar hälso- och sjukvård. Sjukhus och vårdinrättningar strävar efter att minska sitt ekologiska fotavtryck. Andra hållbarhetstrender är grön upphandling och logistik, avfallsminskning och återvinning, bättre läkemedelshantering, principer för hållbar design av nya sjukhus och kliniska anläggningar samt utbildning i hållbarhetsarbete. Vård i hemmet används i allt större utsträckning för att avlasta sjukhusen och minska kostnader. På så sätt kan patienter få nödvändig medicinsk behandling och vård i en trygg och bekväm omgivning. Samtidigt minskar kostnaderna för hälso- och sjukvården genom att undvika eller förkorta sjukhusvistelser.

För att leva upp till framtidens höga krav förlitar sig tillverkande företag i allt högre grad på intelligenta logistiklösningar när de lagrar artiklar i lådor, behållare eller på brickor och organiserar kontinuerlig påfyllning. Optimal åtkomstkontroll till lagret och kontinuerlig kyllagring av läkemedel är lika viktiga aspekter. Som nästan överallt annars blir läkemedelslager alltmer automatiserade för att öka hastigheten och genomströmningen och minska felfrekvensen. Absolut precision är avgörande inom hälso- och sjukvårdssektorn. Målet är att skapa en flexibel, effektiv, snabb och tillförlitlig logistik och intralogistik. Även här spelar digital teknik och AI en viktig roll. AI används för att analysera data, skapa prognosmodeller och förbättra beslutsfattandet. Genom att analysera stora datamängder kan företagen identifiera trender, optimera lagerhanteringen och öka effektiviteten inom intralogistiken. Hos tillverkare, grossister och apotek används automatiserade höglager, skyttelsystem och automatiserade smådelslager i allt större utsträckning. Genom att arbeta med ett lagerhanteringssystem kan lagringskapaciteten, genomloppstiderna, plockhastigheten och effektiviteten ökas, samtidigt som felfrekvensen minskar avsevärt. Lagerkontroll är vanligtvis automatiserad och utförs i realtid med hjälp av streckkoder, viktsensorer eller RFID-teknik. Automatiskt styrda fordon (AGV) och plockrobotar används också för att optimera materialflödet och logistikprocesserna. För att säkerställa att utgångsdatum följs och att äldre produkter används först används lagringssystem som säkerställer att FIFO-principen följs. Genomloppsställ är särskilt lämpliga för detta ändamål.

Inom sjukvården förvaras ofta läkemedel och vacciner som kräver speciella kylförhållanden. Kyllagringssystem omfattar speciella kylrum, skåp eller lådor som ger en temperaturkontrollerad miljö för att bibehålla produkternas kvalitet och effektivitet. Isolerade laststationer (lastbryggor) är viktiga för att säkerställa att kylkedjan inte bryts. Konditioneringskammare – där varor som är för kalla värms upp eller vice versa – bör också övervägas. Höglager måste utrustas med speciella luftkonditionerings- och ventilationssystem för att hålla den idealiska temperaturen. Användningen av industritruckar i områden med extremt låga temperaturer innebär också utmaningar. Kontinuerlig rekonditionering i varma områden är en tänkbar lösning.

BITO erbjuder ett thermoinlägg till multifunktionslådan MB för att säkerställa att läkemedel och vacciner transporteras säkert. Det håller temperaturen i lådan mellan 2 och 8°C i minst 12 timmar. Det består av en stöttålig lådinsats av polystyren, ett inlägg av Neopor-skum och och tre kylblock av typen Icecatch Solid Isolated. Kylblocken har ett integrerat, hydrofobt isoleringsskikt. Dessutom har BITO utvecklat en digital, högpresterande transportlåda för transport av temperaturkänsliga läkemedel och vacciner i samarbete med företaget Tec4med. Den kan användas för att hantera farmaceutiska produkter och läkemedel i enlighet med GDP. Boxen är utrustad med speciella kylblock i fasförändringsmaterial (PCM), modulära isolerande lådinsatser för olika kylområden och en SmartHub-gateway. Internetanslutning möjliggör fjärrövervakning av olika parametrar med hjälp av en datalogger för realtidskontroll av temperatur, luftfuktighet, lokalisering etc. längs hela försörjningskedjan.

BITO tillhandahåller också statiska och dynamiska hyllsystem, flervåningsinstallationer samt lådor, brickor och containrar för lagring, transport och orderplockning, som alla är särskilt lämpade för sjukvårdssektorn.